MeliErinaEkman

Det var kanske dags att skriva något? ja, försöka duger.

Har du någon gång känt dig så ledsen och sviken av en människa, så att det runt om kring för en sekund slutar att betyda något? Det har jag. Först var det som en kniv i bröstet och jag visste inte hur jag skulle te mig, men med tiden har det det mer växt till en besvikelse, en stor besvikelse.. Till en början tyckte att det var värt att försöka fixa, men ju mer tiden går desto mer inser jag att det inte är värt det.. Jag tänker inte svansa och finnas där mer, när det passar dig..

/ M.

De senaste dagarna har en väldigt stor önskan (och kanske till och med längtan) gnagt i mig. Jag vill så innerligt att det skall fungera och jag tror verkligen att det skulle göra det. Vi märker.


Du är min lycka S.

/ M.

Jag måste ge eloge till min lilla Jullsan.
Du har varit en trogen kompanjon hela veckan och bättre svägerska får man leta efter : )

Det blev konstigt, så konstigt..