24 nov. The things in my head doesn't make any sense..

Gaaaaaassshhhh!

Skjut min hjärna, skjut mitt samvete, skjut mina funderingar!

Jag struntar egentligen i det, men min hjärna spelar mig sprat och dess funderingar borde grävas ner i ett bigbang hål! Vaför kan jag bara inte nöja mig för ovanlighetens skull? Eller är det bara så att jag är rädd för det jag känner mig okänd inför? Rädd för förändringar? Är det därför jag har dedär veliga känslorna i huvudet? Egentligen borde jag inte bry mig, eftersom att det är helt orelistiskt! men what if?

Nu har jag dessutom lyckats göra bort mig till tusen! haha, just my luck.
Jag är fan otrolig..

/ M.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0