MeliErinaEkman

Tokans på riktigt, jag är så kär så att ja håller på att smälla av.

s i m o n. <3
 
/ M.

Lov, lov, strålande lov.

Ja, tänkt om man bara kunde ha ett sånt där deg lov, men detta är mitt sista jullov någonsin och detta kommer inte att innehålla någon av det, jobbjobbjobb.. Men va knepigt det är egentligen. Jag går mitt sista år på gymnasiet. Mitt sista! Det är otroligt. Känns som att det var igår som jag med min blommiga klänning gick min första dag i första klass. (Ja, den var blommig!) Tiden har gått så fort och jag har hunnit gå igenom så mycket. Jag har haft bra dagar - jag har haft dåliga, jag har krossat hjärtan - jag har fått mitt hjärta krossat, jag har varit sådär på toppen - jag har varit enda ner och vänt, jag har bott hemma - jag har lämnat min trygghet och flyttat hemifrån, jag har haft den perfekta kärnfamiljen - jag har förlorat en stor del av mitt liv, jag har jobbat mig till det jag är idag - och det är jag stolt över.
Man skulle kunna säga att jag har varit med om så mycket, men har trots det hela mitt liv framför mig.
Tidigare har jag oroat mig för hur framtiden skall te sig, och självklart har jag en liten oro långt där bak i huvudet, men jag har insätt att det är bäst att leva i nuet och hoppas på att framtiden löser sig.

Trots att allt blev lite knasigt nu, tror jag mig bestämt att jag håller på att bli kär!
Bit i den du.

Simon, puss.

/ M.

أنا في الحب؟

/ M.

Så jävla less, men ändå lycklig?

Ja, vad kan man säga egentligen. Jag hade då fan ännu mindre tid än någon annan - men spelade det någon roll? Not really!
Samtidigt som jag bara vill kräkas över äckelskolan och alla irritationsobejekt, så pirrar det i min mage, som att det är små tomtar som gör rondater där inne :) påriktigt.


Så jag skall kämpa på med skolan och se till att jag inte stressar så mycket, så att jag kräks upp tomtarna - vill gärna att de stannar där de är :)

S, puss.

/ M.

Min fredag?

Det är något lurt, men det varkar som att det är min tid nu!:) Isabelle kom hem i natt, efter att ha varit borta i Göteborg, alldeles för länge! Kan de bli mycket bättre? Wait and see.

Jag sätter mig vid datorn igår kväll och en annan mycket saknad person börjar skriva. Efter att ha pratat en liten stund kommer det fram att han inte längre är 1300 mil ifrån mig utan dryga 3 km! Tror ni att jag höll på att smälla av eller vadå?
Min allra bästa grek är äntligen hemma ifrån Australien! :) Alexander!

Och sedan har jag ju dig, och det gör att allt blir ännu mer sådär jätte bra :)

Är inte dagen min, så säg.

S, puss.

/ M.

Oooooooohhh; Sopa!

Det gjorde mig inte alls mycket smartare. Hahahaha. Kan inte göra mycket mer än att skratta åt min dumdristighet! Men egentligen, vad spelar det för roll? Är ju inte direkt så att jag tänker gräva ner mig, för sådant har jag slutat med :) Men vem försöker jag igentligen att lura? Mig själv? Om jag ändå var så dum så att jag kunde gå på det iaf..

/ M.

Det är lätt att glömma bort att leva.

Jag är ett praktexempel på den frågan! Ofta gräver jag ner mig i helt meningslöst gäbbel, som inte gör mig gott överhuvudtaget! Varför fundera och grubbla över sådant som varit? Lev i nu! Umgås med människor som gör dig gott och gör saker som du vill göra. Släpp taget och bara var ett med livet, eller rättaresagt Var ditt liv.
Jag kan komma på mig själv fundera över saker som egentligen inte är värt att funderas över, sånt som bara drar ner mitt humör och min livsglädje. Men från och med nu är det slut med sånt! Jag skall bli en självständig "kvinna". (haha. Fan va det lät pompiöst!)
Men det jag försöker att säga är väll helt enkelt att om en person eller en situation får dig att må dåligt, släpp skiten! Du kommer att må så mycket bättre.

/ M.